The last
detta här blir mitt sista inlägg på länge, då jag inte vet om jag eller när jag kommer få tillgång till internet när jag väl är i Scarborough. Men jag lovar att försöka uppdatera er så gott det går (om ni vill alltså?)
Sitter här, färdisksminkad o med alla mina väskor runt omkring mig, 4 st! (eller 5, men lilla handväskan räknas inte för den väger knappt nåt och är inte till besvär) Om ni inte hör nåt från mig på en vecka kan ni vara säkra på att jag ramlat ner för nåra trappor på väg till metron eller tåget o brutit nacken haha..nej fy! Men jag "provbar" dem, o jösses!!! det går, om jag har laptopväskan på ena axeln, svartvita väskan på andra axeln, o sen rullar de andra väskorna bakom mig i varsin hand. Det funkar..det vet jag! enda problemet blir på trappan ner till metron (gud...om du finns..snälla låt hissen funka!!) o rulltrappan upp till tågstation. Sen just det, stå i kön till biljetten med väskorna också..mys! sen ner för trappan till min tågplatform. Sen gå på tåget, sen gå av tåget o sen, ljuva taxi!!! Idag får jag helt enkelt lita på att människan är en snäll ras (tvivlar starkt..men man kan alltid hoppas) Får ju skjuts till metron, så det är ljuvligt! Mamman får nog hjälpa mig med iaf en väska ner i trappan (om inte hissen funkar) just fan..jag måste ju på metron också, tur att jag åker senare på dagen då det inte brukar vara lika mycket folk som åker, för då är jag fucked!! det är jag iförsig hur jag än gör..men men.
Taxi människorna brukar ju jämt hjälpa till att lägga in väskorna, förhoppningsvis hjälper denna ut med väskorna också. O fan..om jag åker med tåget jag tror kommer alla sova när jag kommer fram till min moster, så jag kommer få frakta väskorna in i huset själv, in i mormors rum, för att där ramla ner på soffan/golvet/vilket som kommer först o dö en liten skvätt, för att slutligen vakna dagen efter med ett (förhoppningsvis) leende på läpparna.
Allt mitt slit kommer ha varit värt allt när jag vaknar, ser min mormor, går en promenad, ser allt av min fina hemstad, kanske träffar Dom, men sen när jag helt säkert träffar honom (på fredag) kommer allt slit som jag nånsin gått igenom vara värt det. För att inte tala om när jag vaknar på lördag, då kan jag lova att jag kommer vara den gladaste människan i hela världen!
En timme kvar tills jag hämtar ungarna. Mamman kommer hem vid typ 5, kommer då få pengarna de är skyldiga mig, troligtvis äter vi också, eller så skjutsar hon mig till metron såfort hon kommer hem, måste nog kolla upp mina tågtider också
Men slutsumman av allt detta är att det inte är långt kvar tills jag är i min kära kära hemstad, nära allt o alla jag älskar!!
Sitter här, färdisksminkad o med alla mina väskor runt omkring mig, 4 st! (eller 5, men lilla handväskan räknas inte för den väger knappt nåt och är inte till besvär) Om ni inte hör nåt från mig på en vecka kan ni vara säkra på att jag ramlat ner för nåra trappor på väg till metron eller tåget o brutit nacken haha..nej fy! Men jag "provbar" dem, o jösses!!! det går, om jag har laptopväskan på ena axeln, svartvita väskan på andra axeln, o sen rullar de andra väskorna bakom mig i varsin hand. Det funkar..det vet jag! enda problemet blir på trappan ner till metron (gud...om du finns..snälla låt hissen funka!!) o rulltrappan upp till tågstation. Sen just det, stå i kön till biljetten med väskorna också..mys! sen ner för trappan till min tågplatform. Sen gå på tåget, sen gå av tåget o sen, ljuva taxi!!! Idag får jag helt enkelt lita på att människan är en snäll ras (tvivlar starkt..men man kan alltid hoppas) Får ju skjuts till metron, så det är ljuvligt! Mamman får nog hjälpa mig med iaf en väska ner i trappan (om inte hissen funkar) just fan..jag måste ju på metron också, tur att jag åker senare på dagen då det inte brukar vara lika mycket folk som åker, för då är jag fucked!! det är jag iförsig hur jag än gör..men men.
Taxi människorna brukar ju jämt hjälpa till att lägga in väskorna, förhoppningsvis hjälper denna ut med väskorna också. O fan..om jag åker med tåget jag tror kommer alla sova när jag kommer fram till min moster, så jag kommer få frakta väskorna in i huset själv, in i mormors rum, för att där ramla ner på soffan/golvet/vilket som kommer först o dö en liten skvätt, för att slutligen vakna dagen efter med ett (förhoppningsvis) leende på läpparna.
Allt mitt slit kommer ha varit värt allt när jag vaknar, ser min mormor, går en promenad, ser allt av min fina hemstad, kanske träffar Dom, men sen när jag helt säkert träffar honom (på fredag) kommer allt slit som jag nånsin gått igenom vara värt det. För att inte tala om när jag vaknar på lördag, då kan jag lova att jag kommer vara den gladaste människan i hela världen!
En timme kvar tills jag hämtar ungarna. Mamman kommer hem vid typ 5, kommer då få pengarna de är skyldiga mig, troligtvis äter vi också, eller så skjutsar hon mig till metron såfort hon kommer hem, måste nog kolla upp mina tågtider också
Men slutsumman av allt detta är att det inte är långt kvar tills jag är i min kära kära hemstad, nära allt o alla jag älskar!!
Kommentarer
Postat av: Alicia
Lis, jag tänker på dig, hoppas att allting är som det ska <3
Postat av: Anna-Karin
Hej har nomenerat dig kolla på min blogg (19/2) vet inte när du kommer in nästa gång men då vet du vilket inlägg det handlade om i allafall :D hoppas du har det bra kram!
Trackback
