Sweet 'n' Sour
Sweet: Jag var hemma Hos J igår o samtalet flöt på, var inte alls blyg, vilket inte händer ofta, har bara hänt en gång förut faktiskt, ni kan nog gissa vem jag pratar om. Vi tittade på tv, o sen en film, som jag tittade på genom min luva mestadels hahaha, han drog dock ner luvan hela tiden, så jag såg alla äckliga scener iaf. Men inget hände! kan inte bestämma mig om jag är lättad eller besviken, lättad för att jag inte vill att nåt ska hända innan jag är säker på att det inte bara är en engångsföreteelse o Dominic vet, besviken för att jag tyckte han var snygg som fan o ville pussa honom. Men men, vi får se vad som händer, förhoppningsvis händer det snart :)
Sour: Gick igenom mina gamla myspace och hotmail mail, för att radera lite, o dum som man är, läste gamla mail från Dominic, när han faktiskt tyckte om mig, o ville vara med mig, det slutade i tårar, som fortfarande kommer, o inte riktigt slutar. Vet inte om jag är kär i minnena, eller honom. Om det är minnena gör det inget, kan inte radera minnen, men om jag fortfarande skulle vara kär i honom är det ganska illa, älskar honom, det gör jag, men det är ju ganska naturligt, men att fortfarande vara kär i honom, kan inte vara det! Särskilt inte om jag verkligen vill att nåt ska hända med J, skulle inte vara rättvist mot mig eller honom.
Sticks 'n' Stones <3
borde bli bättre på det här, men känner inte ett stort behov av att skriva, vete fan om det beror på att inget intressant händer i mitt liv (inte sant!!!) eller om jag inte behöver hjälp då jag har sjukt underbara kompisar här som hjälper mig med allt möjligt, säger åt mig när jag är crazy lady (vilket händer ganska ofta) och ger mig råd och tröst när jag behöver, och som går ut och dricker med mig och försöker para ihop mig med killar som jag inte behöver eller bara är där när jag måste berätta oviktiga saker, som får mig att skratta på jobbet, som kramar mig när jag behöver, slår mig när jag behöver och vissa som irriterar mig till den grad att jag vill slå dem, men som jag tillslut förlåter, för det är ju det man gör och livet är för kort att vara sur på folk, man behöver så många bra kompisar man kan i detta liv, annars klarar man sig inte.
I början, när jag flyttade hit, och inte riktigt hade nån hade jag riktig hemlängtan, jag grät och grät, men vägrade ge upp, så jag kämpade och kämpade lite till, och tillslut hittade jag mina bästa kompisar, bästa vänner och helt enkelt bästa människor som jag nånsin hade kunnat hoppas på att träffa.
Ni som läser detta (om nån) kanske undrar varför jag skriver detta, inte för att säga att jag har ersatt er och inte längre behöver er, nej nej, verkligen inte! men helt enkelt för att ni ska veta att jag mår bra, att jag har det bra, att jag överlever!
Jag känner mig äntligen redo för att "move on", det är ingen idé att vänta på att Han kanske eventuellt ändrar sig, nej! Har pratat med J.P. ganska mycket, o tycker om honom och vi ska träffas för en drink på söndag, vilket jag längtar till! men jag har också bestämt mig att ta allt väldigt lugnt, inte som jag har gjort förut, med D, J, P och D, nej denna gången ska jag ta det lugnt, bara ha lite kul, inte fästa mig, inte förvänta för mycket, bara ha kul och se vart det leder.
Men jag kommer aldrig glömma Honom, han kommer alltid, vare sig jag vill eller inte vissa stunder, vara i mitt liv. Bara imorse ringde han och sa att det hade läckt i hans hus och det var vatten överallt på golvet, han hade behövt dra upp hela sovrums golvet, gud vad jag tyckte synd om honom, men ändå skrattade jag, inte för att jag är elak, utan för att det lät så roligt när han berättade. Det är också vad kompisar gör, skrattar när nåt sånt händer.
Har lyssnat på en låt på repeat väldigt många gånger nu, jag fullkomligt älskar den nu, men jag vet att om några dagar, om jag fortsätter så här, kommer jag hata den! men man ska inte grubbla på framtiden, just nu älskar jag den!
Jamie T, Sticks 'n' Stones! lyssna på den om ni kan, jag kommer garanterat göra det!
Lightweight prick!!
I början, när jag flyttade hit, och inte riktigt hade nån hade jag riktig hemlängtan, jag grät och grät, men vägrade ge upp, så jag kämpade och kämpade lite till, och tillslut hittade jag mina bästa kompisar, bästa vänner och helt enkelt bästa människor som jag nånsin hade kunnat hoppas på att träffa.
Ni som läser detta (om nån) kanske undrar varför jag skriver detta, inte för att säga att jag har ersatt er och inte längre behöver er, nej nej, verkligen inte! men helt enkelt för att ni ska veta att jag mår bra, att jag har det bra, att jag överlever!
Jag känner mig äntligen redo för att "move on", det är ingen idé att vänta på att Han kanske eventuellt ändrar sig, nej! Har pratat med J.P. ganska mycket, o tycker om honom och vi ska träffas för en drink på söndag, vilket jag längtar till! men jag har också bestämt mig att ta allt väldigt lugnt, inte som jag har gjort förut, med D, J, P och D, nej denna gången ska jag ta det lugnt, bara ha lite kul, inte fästa mig, inte förvänta för mycket, bara ha kul och se vart det leder.
Men jag kommer aldrig glömma Honom, han kommer alltid, vare sig jag vill eller inte vissa stunder, vara i mitt liv. Bara imorse ringde han och sa att det hade läckt i hans hus och det var vatten överallt på golvet, han hade behövt dra upp hela sovrums golvet, gud vad jag tyckte synd om honom, men ändå skrattade jag, inte för att jag är elak, utan för att det lät så roligt när han berättade. Det är också vad kompisar gör, skrattar när nåt sånt händer.
Har lyssnat på en låt på repeat väldigt många gånger nu, jag fullkomligt älskar den nu, men jag vet att om några dagar, om jag fortsätter så här, kommer jag hata den! men man ska inte grubbla på framtiden, just nu älskar jag den!
Jamie T, Sticks 'n' Stones! lyssna på den om ni kan, jag kommer garanterat göra det!
Lightweight prick!!
Fan fan fan!
Har inte uppdaterat på länge, mest för att jag inte haft tillgång till en dator med internet.
Han gjorde slut med mig en o en halv månad sen, o jag har varit upp o ner, gråter fortfarande o saknar honom som fan, men sen hatar jag honom o vill aldrig mer se honom, men sen går jag tillbaka till att vilja träffa honom hela tiden o älskar honom mer än nåt annat, jag älskar honom sjukt mycket o skulle göra allt för att få honom tillbaka, men jag vill inte riskera att förstöra våran vänskap. Men varje gång jag umgås med honom vill jag bara kyssa o röra honom, det gör ont i mig att inte göra det, men vad kan jag göra!! För att göra det ännu mer förvirrande o smärtsamt, 2 veckor sen, när jag var ute med mina kompisar o var mucho full träffade jag en av Hans kompisar, som jag träffat förut när jag varit ute, när jag fortfarande var med Honom, på kvällen i fråga var jag fortfarande ledsen över allt, o Hans kompis, som vi kan kalla J.P, tröstade mig, o han kysste mig, jag kysste honom tillbaka, o vi har smsat o pratat på msn sen dess, o jag vet inte vad jag ska göra, har inte berättat för Honom, eftersom jag vill ha honom tillbaka samt inte vet hur han skulle reagera, jag känner mig skyldig, jag vet att jag inte borde eftersom det var Han som gjorde slut med mig, men skälet till att jag känner mig skyldig är för att jag fortfarande är kär i Honom, samt att det J.P är nån som han känner, så jag är minst sagt lite fucked up, förvirrad o vet inte riktigt vad jag ska göra. Om nån ens läser detta, snälla säg vad jag ska göra!!!!!!!!!
Han gjorde slut med mig en o en halv månad sen, o jag har varit upp o ner, gråter fortfarande o saknar honom som fan, men sen hatar jag honom o vill aldrig mer se honom, men sen går jag tillbaka till att vilja träffa honom hela tiden o älskar honom mer än nåt annat, jag älskar honom sjukt mycket o skulle göra allt för att få honom tillbaka, men jag vill inte riskera att förstöra våran vänskap. Men varje gång jag umgås med honom vill jag bara kyssa o röra honom, det gör ont i mig att inte göra det, men vad kan jag göra!! För att göra det ännu mer förvirrande o smärtsamt, 2 veckor sen, när jag var ute med mina kompisar o var mucho full träffade jag en av Hans kompisar, som jag träffat förut när jag varit ute, när jag fortfarande var med Honom, på kvällen i fråga var jag fortfarande ledsen över allt, o Hans kompis, som vi kan kalla J.P, tröstade mig, o han kysste mig, jag kysste honom tillbaka, o vi har smsat o pratat på msn sen dess, o jag vet inte vad jag ska göra, har inte berättat för Honom, eftersom jag vill ha honom tillbaka samt inte vet hur han skulle reagera, jag känner mig skyldig, jag vet att jag inte borde eftersom det var Han som gjorde slut med mig, men skälet till att jag känner mig skyldig är för att jag fortfarande är kär i Honom, samt att det J.P är nån som han känner, så jag är minst sagt lite fucked up, förvirrad o vet inte riktigt vad jag ska göra. Om nån ens läser detta, snälla säg vad jag ska göra!!!!!!!!!
Long time no see
Im back!! typ, lite.
Tänkte ta tillvara på min fria tid, (o fria internet!) o skriva lite blogg. Vet inte om ni saknat mig, hoppas det. jag vet att jag saknat er! o ibland, när det gått tungt har jag behövt er mer än ni kan ana.
Ska försöka sammanfatta lite vad som hänt sen jag kom hit (scarborough):
Dominic blev sjuk o var i sjukhus dagen efter jag kom, så fick inte träffa honom förräns några dagar efteråt. Jag var orolig som fan, som Alicia, älskade Alli, fick höra, lyckligtvis var det inget jätteallvarligt.
Har träffat o umgåtts med hans kompisar, o gått ut o druckit med hans bästa kompis fru o hennes mamma vid flera tillfällen, förr-förra veckan såg vi strippor! nåt som aldrig skulle ha hänt mig i lilla ludvika, tog med en liten "souvenier" från den kvällen, ett sugrör med en penis på..mycket kul! haha.
Jag har fått jobb, i en klädaffär, som jag älskar!!
Jag har gråtit, många många gånger, av hemlängtan som jag får lite då o då, saker som händer (eller inte händer) med Dom, min mormor som är hemsk mot mig etc.
Har varit på bio, med 4 killar, resan ner var intressant minst sagt, vem kunde tro att 4 killar som känt varandra länge kunde ha så speciella samtalsämnen.
Har sett min drömkompis. Typ 35-40, skallig, smal som fan, världens tajtaste jeans, med världens snyggaste ben o röv o världens mysigaste o snyggaste 3-kvarts tröja..så söt!! Önskar bara att jag kunde ta mod till mig att prata med honom.
Helt ärligt finns det inget annat stort att rapportera, jag har bara levt ett "vanligt" liv, eller så vanligt som jag nånsin trodde att jag kunde leva.
Hoppas kunna skriva oftare. Älskar er alla!
Tänkte ta tillvara på min fria tid, (o fria internet!) o skriva lite blogg. Vet inte om ni saknat mig, hoppas det. jag vet att jag saknat er! o ibland, när det gått tungt har jag behövt er mer än ni kan ana.
Ska försöka sammanfatta lite vad som hänt sen jag kom hit (scarborough):
Dominic blev sjuk o var i sjukhus dagen efter jag kom, så fick inte träffa honom förräns några dagar efteråt. Jag var orolig som fan, som Alicia, älskade Alli, fick höra, lyckligtvis var det inget jätteallvarligt.
Har träffat o umgåtts med hans kompisar, o gått ut o druckit med hans bästa kompis fru o hennes mamma vid flera tillfällen, förr-förra veckan såg vi strippor! nåt som aldrig skulle ha hänt mig i lilla ludvika, tog med en liten "souvenier" från den kvällen, ett sugrör med en penis på..mycket kul! haha.
Jag har fått jobb, i en klädaffär, som jag älskar!!
Jag har gråtit, många många gånger, av hemlängtan som jag får lite då o då, saker som händer (eller inte händer) med Dom, min mormor som är hemsk mot mig etc.
Har varit på bio, med 4 killar, resan ner var intressant minst sagt, vem kunde tro att 4 killar som känt varandra länge kunde ha så speciella samtalsämnen.
Har sett min drömkompis. Typ 35-40, skallig, smal som fan, världens tajtaste jeans, med världens snyggaste ben o röv o världens mysigaste o snyggaste 3-kvarts tröja..så söt!! Önskar bara att jag kunde ta mod till mig att prata med honom.
Helt ärligt finns det inget annat stort att rapportera, jag har bara levt ett "vanligt" liv, eller så vanligt som jag nånsin trodde att jag kunde leva.
Hoppas kunna skriva oftare. Älskar er alla!
The last
detta här blir mitt sista inlägg på länge, då jag inte vet om jag eller när jag kommer få tillgång till internet när jag väl är i Scarborough. Men jag lovar att försöka uppdatera er så gott det går (om ni vill alltså?)
Sitter här, färdisksminkad o med alla mina väskor runt omkring mig, 4 st! (eller 5, men lilla handväskan räknas inte för den väger knappt nåt och är inte till besvär) Om ni inte hör nåt från mig på en vecka kan ni vara säkra på att jag ramlat ner för nåra trappor på väg till metron eller tåget o brutit nacken haha..nej fy! Men jag "provbar" dem, o jösses!!! det går, om jag har laptopväskan på ena axeln, svartvita väskan på andra axeln, o sen rullar de andra väskorna bakom mig i varsin hand. Det funkar..det vet jag! enda problemet blir på trappan ner till metron (gud...om du finns..snälla låt hissen funka!!) o rulltrappan upp till tågstation. Sen just det, stå i kön till biljetten med väskorna också..mys! sen ner för trappan till min tågplatform. Sen gå på tåget, sen gå av tåget o sen, ljuva taxi!!! Idag får jag helt enkelt lita på att människan är en snäll ras (tvivlar starkt..men man kan alltid hoppas) Får ju skjuts till metron, så det är ljuvligt! Mamman får nog hjälpa mig med iaf en väska ner i trappan (om inte hissen funkar) just fan..jag måste ju på metron också, tur att jag åker senare på dagen då det inte brukar vara lika mycket folk som åker, för då är jag fucked!! det är jag iförsig hur jag än gör..men men.
Taxi människorna brukar ju jämt hjälpa till att lägga in väskorna, förhoppningsvis hjälper denna ut med väskorna också. O fan..om jag åker med tåget jag tror kommer alla sova när jag kommer fram till min moster, så jag kommer få frakta väskorna in i huset själv, in i mormors rum, för att där ramla ner på soffan/golvet/vilket som kommer först o dö en liten skvätt, för att slutligen vakna dagen efter med ett (förhoppningsvis) leende på läpparna.
Allt mitt slit kommer ha varit värt allt när jag vaknar, ser min mormor, går en promenad, ser allt av min fina hemstad, kanske träffar Dom, men sen när jag helt säkert träffar honom (på fredag) kommer allt slit som jag nånsin gått igenom vara värt det. För att inte tala om när jag vaknar på lördag, då kan jag lova att jag kommer vara den gladaste människan i hela världen!
En timme kvar tills jag hämtar ungarna. Mamman kommer hem vid typ 5, kommer då få pengarna de är skyldiga mig, troligtvis äter vi också, eller så skjutsar hon mig till metron såfort hon kommer hem, måste nog kolla upp mina tågtider också
Men slutsumman av allt detta är att det inte är långt kvar tills jag är i min kära kära hemstad, nära allt o alla jag älskar!!
Sitter här, färdisksminkad o med alla mina väskor runt omkring mig, 4 st! (eller 5, men lilla handväskan räknas inte för den väger knappt nåt och är inte till besvär) Om ni inte hör nåt från mig på en vecka kan ni vara säkra på att jag ramlat ner för nåra trappor på väg till metron eller tåget o brutit nacken haha..nej fy! Men jag "provbar" dem, o jösses!!! det går, om jag har laptopväskan på ena axeln, svartvita väskan på andra axeln, o sen rullar de andra väskorna bakom mig i varsin hand. Det funkar..det vet jag! enda problemet blir på trappan ner till metron (gud...om du finns..snälla låt hissen funka!!) o rulltrappan upp till tågstation. Sen just det, stå i kön till biljetten med väskorna också..mys! sen ner för trappan till min tågplatform. Sen gå på tåget, sen gå av tåget o sen, ljuva taxi!!! Idag får jag helt enkelt lita på att människan är en snäll ras (tvivlar starkt..men man kan alltid hoppas) Får ju skjuts till metron, så det är ljuvligt! Mamman får nog hjälpa mig med iaf en väska ner i trappan (om inte hissen funkar) just fan..jag måste ju på metron också, tur att jag åker senare på dagen då det inte brukar vara lika mycket folk som åker, för då är jag fucked!! det är jag iförsig hur jag än gör..men men.
Taxi människorna brukar ju jämt hjälpa till att lägga in väskorna, förhoppningsvis hjälper denna ut med väskorna också. O fan..om jag åker med tåget jag tror kommer alla sova när jag kommer fram till min moster, så jag kommer få frakta väskorna in i huset själv, in i mormors rum, för att där ramla ner på soffan/golvet/vilket som kommer först o dö en liten skvätt, för att slutligen vakna dagen efter med ett (förhoppningsvis) leende på läpparna.
Allt mitt slit kommer ha varit värt allt när jag vaknar, ser min mormor, går en promenad, ser allt av min fina hemstad, kanske träffar Dom, men sen när jag helt säkert träffar honom (på fredag) kommer allt slit som jag nånsin gått igenom vara värt det. För att inte tala om när jag vaknar på lördag, då kan jag lova att jag kommer vara den gladaste människan i hela världen!
En timme kvar tills jag hämtar ungarna. Mamman kommer hem vid typ 5, kommer då få pengarna de är skyldiga mig, troligtvis äter vi också, eller så skjutsar hon mig till metron såfort hon kommer hem, måste nog kolla upp mina tågtider också
Men slutsumman av allt detta är att det inte är långt kvar tills jag är i min kära kära hemstad, nära allt o alla jag älskar!!
en liten snabbis
så var det näst sista arbetsdagen idag, o jag tycker allt att jag lugnat ner mig lite, eller kanske inte när jag tänker efter. Jag skakar, ögonen tåras, ler stort, fnissar, är längtansfull, ögonen tåras igen, suckar, ja...jag är nog lika uppskruvad som jag varit den senaste veckan.
Iaf...nu vet jag när jag ska träffa Dom, som i inte gå ut alls, bara vara inne, äta potatisvåfflor, dricka te o äta kakor o pussas o kramas o ja....hihih (flickaktigt fniss :P). Han är min bara min fredag eftermiddag (efter jobbet) o sen halva lördagen. Jösses vad jag längtar!!!!!!! Om det vill sig väl så behöver jag inte lämna honom på kvällen heller, då skulle jag bli ledsen buhu!
Det här är exakt vad jag har kvar att göra innan jag åker:
Hämta barnen från skolan (gånger 2)
Städa upp duschrummet efter de duschat (gånger 2)
Städa i köket efter middan (gånger 2)
Tömma diskmaskinen (en gång till!! woofuckinghoo!)
Köra tvättmaskinen (en gång till)
Hänga upp tvätt (en gång till)
Stryka (gånger 2)
Ge barnen mjölk och frukt (gånger 3)
Köra diskmaskinen (gånger 2)
Städa kläderna i barnens rum (gånger 5)
Städa mitt rum
Tömma soptunnan o dyl. (gånger 2)
Packa klart (helt klart!)
Gå lång promenad och säg hej då ordentligt (till staden, inte människorna haha)
Ladda mobilen
Ladda mp3:n
Sen kommer jag inte på mer..finns nog fan inget mer..det här är typ inget ju! om 24 timmar är jag på väg att göra mig iordning för att hämta barnen sista gången...läskigt, men fan vad skönt!!
Om 36 timmar är jag i Scarborough, troligen ligger jag på mormors soffa (som också kommer vara min säng så länge jag är där..men i dont care!!) o sova, gråta eller bara fånflina. Eller så har jag tagit mitt lilla arsel o gått en promenad ner mot beachen eller in mot stan eller nåt. Kanske, kanske går jag mot Eastfield för att träffa Dom, ett flyktigt men trevligt besök, o så kanske jag träffar Jay, o får se hans nya lägenhet..hum..vad det än blir blir det skitbra!!!
Måste hämta kidsen från skolan..men puss på alla! wish me luck! (kommer troligen ha tårar i ögonen när jag går, hade jag igår iaf)
Iaf...nu vet jag när jag ska träffa Dom, som i inte gå ut alls, bara vara inne, äta potatisvåfflor, dricka te o äta kakor o pussas o kramas o ja....hihih (flickaktigt fniss :P). Han är min bara min fredag eftermiddag (efter jobbet) o sen halva lördagen. Jösses vad jag längtar!!!!!!! Om det vill sig väl så behöver jag inte lämna honom på kvällen heller, då skulle jag bli ledsen buhu!
Det här är exakt vad jag har kvar att göra innan jag åker:
Hämta barnen från skolan (gånger 2)
Städa upp duschrummet efter de duschat (gånger 2)
Städa i köket efter middan (gånger 2)
Tömma diskmaskinen (en gång till!! woofuckinghoo!)
Köra tvättmaskinen (en gång till)
Hänga upp tvätt (en gång till)
Stryka (gånger 2)
Ge barnen mjölk och frukt (gånger 3)
Köra diskmaskinen (gånger 2)
Städa kläderna i barnens rum (gånger 5)
Städa mitt rum
Tömma soptunnan o dyl. (gånger 2)
Packa klart (helt klart!)
Gå lång promenad och säg hej då ordentligt (till staden, inte människorna haha)
Ladda mobilen
Ladda mp3:n
Sen kommer jag inte på mer..finns nog fan inget mer..det här är typ inget ju! om 24 timmar är jag på väg att göra mig iordning för att hämta barnen sista gången...läskigt, men fan vad skönt!!
Om 36 timmar är jag i Scarborough, troligen ligger jag på mormors soffa (som också kommer vara min säng så länge jag är där..men i dont care!!) o sova, gråta eller bara fånflina. Eller så har jag tagit mitt lilla arsel o gått en promenad ner mot beachen eller in mot stan eller nåt. Kanske, kanske går jag mot Eastfield för att träffa Dom, ett flyktigt men trevligt besök, o så kanske jag träffar Jay, o får se hans nya lägenhet..hum..vad det än blir blir det skitbra!!!
Måste hämta kidsen från skolan..men puss på alla! wish me luck! (kommer troligen ha tårar i ögonen när jag går, hade jag igår iaf)
Last supper etc.....
Tänkte ta tillvara på tiden jag kan vara inne på internet varje dag i flera timmar o skriva blogg o så, eftersom jag nu flyttar på torsdag, till mitt underbara Sboro. (hoppas innerligt att ALLT ordnar sig till slut)
Har spenderat hela morgonen med att packa, o det är inte lite saker jag har alltså, o ska bära med mig på metron, upp för rullbandet, till station, i kön till biljetterna o sen på tåget. 1 stor resväska full med endast kläder, 1 "handbaggage" väska fylld med papper, sladdar, skivor, böcker etc, 1 stor svart bärväska fylld med smink, hårprodukter, krämer, bebiskläder o ett helt jävla apotek (jag skämtar inte, inte heller överdriver jag) o slutligen min gröna laptop väska fylld med, ja mi gissade det, min laptop! När jag väl anländer till Scarborough, min kompis erbjöd mig att hämta mig o mina väskor o köra mig till min moster (jag älskar människor..alla är så snälla!!) får bara hoppas att han inte jobbar, för då blir det buss, med 4 feta väskor, plus min lilla gröna handväska. Det blir inte kul om det blir så, men finns inget annat, taxi har jag inte råd med denna gång tyvärr, o min moster är borta med bilen...så det blir Ryan-bil eller buss. (håll tummarna för att det blir Ryan-bil)
Som ni alla vet längtade jag till denna dag nåt helt enormt för att jag var säker att jag skulle kunna få träffa Dom, men nej! Han är med sina kompisar, som vanligt! men jag är inte bitter! Så jag kommer inte träffa honom förräns antingen fredag efter jobbet eller lördag, men hoppas banne mig att han är min hela söndagen :)
Mitt rum känns tomt o konstigt :( detta som jag har kallat hem i 5 månader blir inte längre mitt :(
Det jag verkligen kommer sakna, utöver familjen (fast jag inte varit helt hundraprocentigt glad här som ni vet) är min strykbräda!!! Strök kläder nån timme sen, o kände mig ledsen, att jag inte kommer stryka lika ofta, inte heller på samma styrkbräda eller med samma strykjärn. Gud vad jag älskar mitt strykjärn! hoppas den nya tjejen tar hand om den, annars får hon spö!
Fick "panik! nyss också, då jag insåg att jag inte packat ner alla kläder eller mina skor, im screwed! vägrar bära dem i en seperat, genomskinlig plastpåse! i refuse!
Sitter just nu bredvid en helt enormt stor påse med skräp, o jag skäms att jag hade så mycket skräp, papper etc.usch för mig!!
Sitter också o funderar på vad jag måste göra innan jag åker, packat har jag gjort, typ, städa rummet måste jag göra, dammsuga, damma etc, men även typ, för min egen skull, gå en promenad runt området, för att säga hej då, ja jag är jävligt lame..men jag kommer sakna det här! trots att jag vet att jag snart kommer vara i mim helgedom, så känner jag mig fortfarande splittrad, då jag, trots allt, lärt mig att älska Manchester o alla suburbs.
Måste duscha!! tjolla olla! haha
Har spenderat hela morgonen med att packa, o det är inte lite saker jag har alltså, o ska bära med mig på metron, upp för rullbandet, till station, i kön till biljetterna o sen på tåget. 1 stor resväska full med endast kläder, 1 "handbaggage" väska fylld med papper, sladdar, skivor, böcker etc, 1 stor svart bärväska fylld med smink, hårprodukter, krämer, bebiskläder o ett helt jävla apotek (jag skämtar inte, inte heller överdriver jag) o slutligen min gröna laptop väska fylld med, ja mi gissade det, min laptop! När jag väl anländer till Scarborough, min kompis erbjöd mig att hämta mig o mina väskor o köra mig till min moster (jag älskar människor..alla är så snälla!!) får bara hoppas att han inte jobbar, för då blir det buss, med 4 feta väskor, plus min lilla gröna handväska. Det blir inte kul om det blir så, men finns inget annat, taxi har jag inte råd med denna gång tyvärr, o min moster är borta med bilen...så det blir Ryan-bil eller buss. (håll tummarna för att det blir Ryan-bil)
Som ni alla vet längtade jag till denna dag nåt helt enormt för att jag var säker att jag skulle kunna få träffa Dom, men nej! Han är med sina kompisar, som vanligt! men jag är inte bitter! Så jag kommer inte träffa honom förräns antingen fredag efter jobbet eller lördag, men hoppas banne mig att han är min hela söndagen :)
Mitt rum känns tomt o konstigt :( detta som jag har kallat hem i 5 månader blir inte längre mitt :(
Det jag verkligen kommer sakna, utöver familjen (fast jag inte varit helt hundraprocentigt glad här som ni vet) är min strykbräda!!! Strök kläder nån timme sen, o kände mig ledsen, att jag inte kommer stryka lika ofta, inte heller på samma styrkbräda eller med samma strykjärn. Gud vad jag älskar mitt strykjärn! hoppas den nya tjejen tar hand om den, annars får hon spö!
Fick "panik! nyss också, då jag insåg att jag inte packat ner alla kläder eller mina skor, im screwed! vägrar bära dem i en seperat, genomskinlig plastpåse! i refuse!
Sitter just nu bredvid en helt enormt stor påse med skräp, o jag skäms att jag hade så mycket skräp, papper etc.usch för mig!!
Sitter också o funderar på vad jag måste göra innan jag åker, packat har jag gjort, typ, städa rummet måste jag göra, dammsuga, damma etc, men även typ, för min egen skull, gå en promenad runt området, för att säga hej då, ja jag är jävligt lame..men jag kommer sakna det här! trots att jag vet att jag snart kommer vara i mim helgedom, så känner jag mig fortfarande splittrad, då jag, trots allt, lärt mig att älska Manchester o alla suburbs.
Måste duscha!! tjolla olla! haha
Lisa is the greatest, lisa is the best, lisa rocks everyones socks!
Ja...jag är jävligt ego! men jag förtjänar detta då jag sov en hel natt! somnade inte förräns sent dock..men vaknade inte 3-4 gånger iaf. Ikväll kanske det går ännu lättare, men jag tror icke det då jag fortfarande inte kommer kunna sova förräns jag har hört från honom (jösses jag är verkligen hjälplös)
Ni kanske ser att det här är mitt första inlägg på hela dagen, o det beror inte på att jag har mindre ångest/funderingar/oro etc, utan för att jag var på skolresa, följde med ungarnas klass till nåt ställe som var från the tudors...intressant som satan faktiskt! men förbannade mig själv att jag var vuxen..då jag insåg att ungar får allt roligt på såna ställen.
Längtar längtar tills jag åker till Scarborough, även om det, mot all min förmodan, skulle bli kortlivat (även då blir det en månad). Allt blir bättre! Jag kommer inte längre ha dessa enfaldiga o dumma hjärnspöken o allt kommer ordna sig med resten också, det vet jag, eller iaf behöver jag tro på det för min egen skull.
Vågar inte ringa min moster o fråga om jag får stanna där ett tag, varför vet jag nog...jag är orolig att hon säger nej..men eftersom hon aldrig sagt nej förut, o att jag berättade i julas att jag skulle åka dit ett tag efter jag slutat här, men kan inte ringa förräns jag vet helt säkert när jag slutar här iaf, men måste ringa o fråga om jag fått brevet från killen om jobbet o isåfall vad det står. gör det nu....hoppas! ringde, fick svar, hade fått brev...måste skriva allt jag måste ha i ansökningen, skicka det till min kusins mail så att min moster kan fylla i o skicka..måste börja snart!
Men nu måste jag fortsätta sökandet efter jobb på internet...suck! om jag blir riktigt desperat blir det nåt olagligt som att sälja vapen eller nåt! haha
Ni kanske ser att det här är mitt första inlägg på hela dagen, o det beror inte på att jag har mindre ångest/funderingar/oro etc, utan för att jag var på skolresa, följde med ungarnas klass till nåt ställe som var från the tudors...intressant som satan faktiskt! men förbannade mig själv att jag var vuxen..då jag insåg att ungar får allt roligt på såna ställen.
Längtar längtar tills jag åker till Scarborough, även om det, mot all min förmodan, skulle bli kortlivat (även då blir det en månad). Allt blir bättre! Jag kommer inte längre ha dessa enfaldiga o dumma hjärnspöken o allt kommer ordna sig med resten också, det vet jag, eller iaf behöver jag tro på det för min egen skull.
Vågar inte ringa min moster o fråga om jag får stanna där ett tag, varför vet jag nog...jag är orolig att hon säger nej..men eftersom hon aldrig sagt nej förut, o att jag berättade i julas att jag skulle åka dit ett tag efter jag slutat här, men kan inte ringa förräns jag vet helt säkert när jag slutar här iaf, men måste ringa o fråga om jag fått brevet från killen om jobbet o isåfall vad det står. gör det nu....hoppas! ringde, fick svar, hade fått brev...måste skriva allt jag måste ha i ansökningen, skicka det till min kusins mail så att min moster kan fylla i o skicka..måste börja snart!
Men nu måste jag fortsätta sökandet efter jobb på internet...suck! om jag blir riktigt desperat blir det nåt olagligt som att sälja vapen eller nåt! haha
Hard up, so hunt me down!
Hinns med ett litet kort inlägg innan jag går o hämtar kidsen...typ näst sista tisdagen nånsin.
Hela min kropp gör ont, ryggen, axlarna, armarna, händerna, magen, höfterna, låren, vaderna, fotknölarna, fötterna, huvudet, näsan...ja det är nog allt! *suck* Antingen beror detta på att jag börjar bli sjuk (igen) eller så är det avsaknaden av min sömn, min kära livsviktiga sömn, får väl se imorrn vilket det är. Hoppas att det bara är the lack of sleep....men förhoppningsvis sovs det bättre ikväll då jag, som ni kanske ser, har kunnat bearbeta mycket på bara idag...så håll tummarna!
Hela min kropp gör ont, ryggen, axlarna, armarna, händerna, magen, höfterna, låren, vaderna, fotknölarna, fötterna, huvudet, näsan...ja det är nog allt! *suck* Antingen beror detta på att jag börjar bli sjuk (igen) eller så är det avsaknaden av min sömn, min kära livsviktiga sömn, får väl se imorrn vilket det är. Hoppas att det bara är the lack of sleep....men förhoppningsvis sovs det bättre ikväll då jag, som ni kanske ser, har kunnat bearbeta mycket på bara idag...så håll tummarna!
Enuf is enuf....
Måste sluta med alla dessa blogginlägg, men vill inte..det är skönt att skriva av mig, jävligt skönt, o jag behöver det! Kom på idag att nog skriver alla dessa blogginlägg med förhoppning om att jag bearbetar alla mina tankar när jag skriver, så jag slipper göra det om kvällarna då jag desperat behöver sömn!
Hittils har det inte funkat..så därför tar jag i med hårdhandskarna o skriver mer o mer tills jag till slut inte har nån tanke eller fundering i min lilla hjärna som inte är nedskriven o därmed halvt bearbetad.
Insåg även idag hur mycket jag inte tål religion! det är så mycket skit o bullshit! visst...folk får tycka, tänka, tro på vad fan de vill...men att rättfärdiga deras handlingar o beslut med att gud tycker/vill/känner det är så sjukt äckligt!! Denna tanke kom in i min hjärna, då jag var inne på facebook (surprise, surprise) o såg att min kompis, som är mormon, hade gått med i en grupp för att hålla starkt på "riktigt" äktenskap..alltså mellan man o kvinna...blodet hettade till, men jag kunde bara skratta när jag gick in på sidan o läste allt de stod för, så sjukt!! Vad ger de rätten att bestämma vad som är rätt eller fel? enligt dem så är Gud på deras sida...woopdio! *bullshit* OM gud skulle finnas, tror jag att han skulle ge blanka fan i vilka som gifter sig med vilka etc...o han skulle verkligen inte favorisera mormoner..ingen chans!! För er som inte vet det..så var jag en sån..men icke längre..slutade gå ett år sen..o kan med sanning säga att det har varit det lyckligaste året för mig nånsin! Om jag fortfarande gick skulle jag aldrig ha träffat Dom, för det första skulle kyrkan se ner på det pga hans förflutna, plus att jag troligen skulle ha sett ner på honom..hemska tanke! O inte skulle jag heller ha fått uppleva allt jag fått uppleva heller..fått vara en vanlig ungdom för en stund, kunnat svära, dricka, o kunnat med stolthet stå för mina egna åsikter o fel, o det är så skönt!!!
Jag älskar min familj mer än nåt annat, o de får gärna tro på det de gör..samma med alla andra religiösa människor, men stå inte o säg att vi alla kommer komma till helvetet om vi inte sonar våra synder nu! Egebtligen har jag tänkt på detta ämne länge, särskilt sen jag kom till manchester, då jag ser i centrala manchester, varje gång jag är där, en man eller flera stycken som står o skriker saker om att det aldrig är för sent att ångra sig, aldrig för sent att ta emot jesus som sin frälsare..men bra att veta det då...då kommer nog jag, som många andra, göra just detta på min dödsbädd, efter att ha levt ett underbart liv i "synd" (gud mamma skulle döda mig om hon läste det här) men jag har också insett att jag måste börja tänka mer på mig själv, jag har mitt eget liv, mina egna åsikter, mitt eget öde etc, o det är bara jag som har rätten att bestämma ungefär hur mitt liv ska se ut, hur jag ska leva mitt liv, precis som med alla andra människor.
Så nu vet ni....lev ert liv som NI vill! inte efter nån annan människa, sak, religion etc..ni måste kunna ha en egen åsikt o kunna stå för det....det är det som, enligt mig, gör en människa!
(nu är jag lite lättare i mina tankar..hoppas det håller i sig)
Hittils har det inte funkat..så därför tar jag i med hårdhandskarna o skriver mer o mer tills jag till slut inte har nån tanke eller fundering i min lilla hjärna som inte är nedskriven o därmed halvt bearbetad.
Insåg även idag hur mycket jag inte tål religion! det är så mycket skit o bullshit! visst...folk får tycka, tänka, tro på vad fan de vill...men att rättfärdiga deras handlingar o beslut med att gud tycker/vill/känner det är så sjukt äckligt!! Denna tanke kom in i min hjärna, då jag var inne på facebook (surprise, surprise) o såg att min kompis, som är mormon, hade gått med i en grupp för att hålla starkt på "riktigt" äktenskap..alltså mellan man o kvinna...blodet hettade till, men jag kunde bara skratta när jag gick in på sidan o läste allt de stod för, så sjukt!! Vad ger de rätten att bestämma vad som är rätt eller fel? enligt dem så är Gud på deras sida...woopdio! *bullshit* OM gud skulle finnas, tror jag att han skulle ge blanka fan i vilka som gifter sig med vilka etc...o han skulle verkligen inte favorisera mormoner..ingen chans!! För er som inte vet det..så var jag en sån..men icke längre..slutade gå ett år sen..o kan med sanning säga att det har varit det lyckligaste året för mig nånsin! Om jag fortfarande gick skulle jag aldrig ha träffat Dom, för det första skulle kyrkan se ner på det pga hans förflutna, plus att jag troligen skulle ha sett ner på honom..hemska tanke! O inte skulle jag heller ha fått uppleva allt jag fått uppleva heller..fått vara en vanlig ungdom för en stund, kunnat svära, dricka, o kunnat med stolthet stå för mina egna åsikter o fel, o det är så skönt!!!
Jag älskar min familj mer än nåt annat, o de får gärna tro på det de gör..samma med alla andra religiösa människor, men stå inte o säg att vi alla kommer komma till helvetet om vi inte sonar våra synder nu! Egebtligen har jag tänkt på detta ämne länge, särskilt sen jag kom till manchester, då jag ser i centrala manchester, varje gång jag är där, en man eller flera stycken som står o skriker saker om att det aldrig är för sent att ångra sig, aldrig för sent att ta emot jesus som sin frälsare..men bra att veta det då...då kommer nog jag, som många andra, göra just detta på min dödsbädd, efter att ha levt ett underbart liv i "synd" (gud mamma skulle döda mig om hon läste det här) men jag har också insett att jag måste börja tänka mer på mig själv, jag har mitt eget liv, mina egna åsikter, mitt eget öde etc, o det är bara jag som har rätten att bestämma ungefär hur mitt liv ska se ut, hur jag ska leva mitt liv, precis som med alla andra människor.
Så nu vet ni....lev ert liv som NI vill! inte efter nån annan människa, sak, religion etc..ni måste kunna ha en egen åsikt o kunna stå för det....det är det som, enligt mig, gör en människa!
(nu är jag lite lättare i mina tankar..hoppas det håller i sig)
In the faintest of whispers "I love you, I love you more than words can say, coz mere words are never enough, not for you, you deserve better, you deserve the best."
Mega rubrik, blev mycket längre än jag hade planerat, men ibland blir det inte alltid som planerat, och tur är väl det, tänk vad tråkigt om det aldrig hände nåt random, eller spännande, utan bara enligt våra listor, visst, det skulle vara mindre stressigt och nervöst, men vad är livet om man aldrig får känna stress och nervositet, det behövs för att uppskatta, verkligen uppskatta när man är helt avslappnad och inte känner den minsta nervositeten, utan när allt är så bra det bara kan vara. Enda gången jag nånsin känt så på riktigt var i julas, när jag var med min Dominic, har aldrig känt mig så avslappnad, lycklig, älskad, vacker, bäst etc, det enda jag behöver göra när jag känne mig nere är att spela upp alla gånger jag var med honom i mitt huvud, my happy place, så blir jag lycklig igen!
Ni kanske har tröttnat på mig nu, med alla mina Dom-relaterade inlägg, men vet ni vad? jag bryr mig inte, är för glad för att bry mig om vad andra tycker om mig eller det. Bara jag är glad, lycklig, så är jag minst sagt nöjd.
Vill tacka Alicia för att hon fick mig att inse viktiga saker igår, extremt viktiga saker, och du vet att om jag skulle ändra mig till kille för nån skulle det bli för dig :)! Det du fick mig att inse gör också att jag inser att det inte alls kommer bli jättesvårt för mig, det berodde helt på min attityd f.A (före Alicia alltså), jag måste vara mer förstående, mindre självisk och mindre osäker. tack med hela mitt hjärta!
Nu till det jag hade tänkt skriva om från början.
Mina känslor är verkligen all over the place, jag är glad, extremt lycklig, nervös, orolig, ledsen, hyper, dämpad, apatisk, galen, sur, stressad, osäker, lugn och allt detta på en o samma gång! det är fan inte konstigt att jag inte kan sova på kvällarna, för nu är det så illa att, även efter jag fått sms från Honom att han är hemma o oskadd, så kan jag fortfarande inte sova. Tror att det är tack vare detta som min rygg tar kål på mig! vill ligga ner o gråta, men är för trött o hungrig för det. det enda som skulle kunna lindra min värk är en massage, men ingen vanlig massage heller, utan är nu bortskämd med Huw-massage. ni vet när man fått smak för nåt särskilt, duger inte längre "vanliga saker" o då är det väl tur att jag snart åker dit o har tillgång till "the finer things in life"
Min förhoppning är iaf att, om det inte blir bättre snart, jag sover prima första natten i Scarborough, vart det nu blir, men det gör inget om det också blir en sömnlös natt, för då kan jag trösta mig med att jag är i Scarborough, att jag kan vakna tidigt o gå en promenad med min mp3, se allt det vackra, slippa plocka ur diskmaskin, slippa ta ungar till skolan, slippa stryka kläder, slippa vara beroende av min dator för att prata med kompisar o familj, då jag har allt jag behöver inom gångavstånd. För er som tar åt er: det enda som skulle kunna göra det bättre vore om ni också var där, tro inte att jag glömt er eller inte bryr mig längre, för det gör jag, mer än ni möjligtvis kan ana, o jag kommer sakna er, att inte vara i samma land som er, men ni vet med er att jag är en mycket lyckligare människa i England, o att det är i Scarboro jag hör hemma. för alltid!
Skulle kunna skriva mer, om jag fick chansen skulle jag kunna skriva hela dagen, men risken finns då att ni skulle tro att jag var förjävlig då det bara skulle handla om ett ämne.
RULE BRITANNIA!!
Ni kanske har tröttnat på mig nu, med alla mina Dom-relaterade inlägg, men vet ni vad? jag bryr mig inte, är för glad för att bry mig om vad andra tycker om mig eller det. Bara jag är glad, lycklig, så är jag minst sagt nöjd.
Vill tacka Alicia för att hon fick mig att inse viktiga saker igår, extremt viktiga saker, och du vet att om jag skulle ändra mig till kille för nån skulle det bli för dig :)! Det du fick mig att inse gör också att jag inser att det inte alls kommer bli jättesvårt för mig, det berodde helt på min attityd f.A (före Alicia alltså), jag måste vara mer förstående, mindre självisk och mindre osäker. tack med hela mitt hjärta!
Nu till det jag hade tänkt skriva om från början.
Mina känslor är verkligen all over the place, jag är glad, extremt lycklig, nervös, orolig, ledsen, hyper, dämpad, apatisk, galen, sur, stressad, osäker, lugn och allt detta på en o samma gång! det är fan inte konstigt att jag inte kan sova på kvällarna, för nu är det så illa att, även efter jag fått sms från Honom att han är hemma o oskadd, så kan jag fortfarande inte sova. Tror att det är tack vare detta som min rygg tar kål på mig! vill ligga ner o gråta, men är för trött o hungrig för det. det enda som skulle kunna lindra min värk är en massage, men ingen vanlig massage heller, utan är nu bortskämd med Huw-massage. ni vet när man fått smak för nåt särskilt, duger inte längre "vanliga saker" o då är det väl tur att jag snart åker dit o har tillgång till "the finer things in life"
Min förhoppning är iaf att, om det inte blir bättre snart, jag sover prima första natten i Scarborough, vart det nu blir, men det gör inget om det också blir en sömnlös natt, för då kan jag trösta mig med att jag är i Scarborough, att jag kan vakna tidigt o gå en promenad med min mp3, se allt det vackra, slippa plocka ur diskmaskin, slippa ta ungar till skolan, slippa stryka kläder, slippa vara beroende av min dator för att prata med kompisar o familj, då jag har allt jag behöver inom gångavstånd. För er som tar åt er: det enda som skulle kunna göra det bättre vore om ni också var där, tro inte att jag glömt er eller inte bryr mig längre, för det gör jag, mer än ni möjligtvis kan ana, o jag kommer sakna er, att inte vara i samma land som er, men ni vet med er att jag är en mycket lyckligare människa i England, o att det är i Scarboro jag hör hemma. för alltid!
Skulle kunna skriva mer, om jag fick chansen skulle jag kunna skriva hela dagen, men risken finns då att ni skulle tro att jag var förjävlig då det bara skulle handla om ett ämne.
RULE BRITANNIA!!
another sleepless night in Lisa-ville
Mitt huvud är fullt av tankar, trevliga och mindre trevliga. Detta medför att jag inte kan sova alls! Gick o la mig runt 10, för att jag var grymt trött o ville vara utvilad för sista hela veckan, men innan dess pratade jag med Dom o höll på att skämma ut mig riktigt ordentligt, vi skulle säga hej då o god natt, o efter jag sagt hejdå o godnatt slinker det ut ett ord, som höll på att bli en mening, men som lyckligtvis inte hann bli det, förhoppningsvis hörde han inte eller så hörde han o trodde att jag bara kallade honom nåt som jag brukar kalla honom o inte tänkte mer på det..men jösses! Det gick som på automatik, det bara slank ut! det måste ju ioförsig betyda att jag känner så på riktigt..alltså riktigt riktigt!
Men efter det läste jag lite Ondskan (för att hålla upp min svenska :P) o släckte efter cirkus 20 minuter..o blundade, försökte somna..men icke! låg o vred o vände, gav upp o satte på datorn o spelade lite purble place i ca 30 minuter...stängde av..försökte somna igen--måste ha somnat till slut, för jag vaknade o kollade på uret o såg att klockan var 3, måste ha somnat igen o vaknade när klockan var 5, sen somnade ännu en gång o vaknade av alarmet 6:27. Var helt genomsvettig o mina lakan var lite uppfuckade, o jag tror inte att jag kommer ha nån bra kvälls sömn inom den närmsta framtiden, inte med allt som håller på att hända, o allt som kan gå fel, o allt som kan gå helt jävla rätt.
Men jag tror på mig själv..jag kommer klara det, kommer inte vara enkelt..men jag ska klara det! Ringde min mor nyss bara för att jag ville höra att nån annan tror på mig, o inte tycker jag är helt jävla dum i huvudet, o inte är säker på att jag kommer tillbaka till Sverige direkt, med svansen mellan mina ovanligt korta ben..så om det är nån som läser detta som tror på mig, snälla säg det till mig!!! Men säg även till om ni tycker att jag är naiv o det också..jag behöver höra andras åsikter!!
Puss så länge..lyssnar på MSI, äter smörgås, dagdrömmer om Dom samt börjar lugna ner mig
Men efter det läste jag lite Ondskan (för att hålla upp min svenska :P) o släckte efter cirkus 20 minuter..o blundade, försökte somna..men icke! låg o vred o vände, gav upp o satte på datorn o spelade lite purble place i ca 30 minuter...stängde av..försökte somna igen--måste ha somnat till slut, för jag vaknade o kollade på uret o såg att klockan var 3, måste ha somnat igen o vaknade när klockan var 5, sen somnade ännu en gång o vaknade av alarmet 6:27. Var helt genomsvettig o mina lakan var lite uppfuckade, o jag tror inte att jag kommer ha nån bra kvälls sömn inom den närmsta framtiden, inte med allt som håller på att hända, o allt som kan gå fel, o allt som kan gå helt jävla rätt.
Men jag tror på mig själv..jag kommer klara det, kommer inte vara enkelt..men jag ska klara det! Ringde min mor nyss bara för att jag ville höra att nån annan tror på mig, o inte tycker jag är helt jävla dum i huvudet, o inte är säker på att jag kommer tillbaka till Sverige direkt, med svansen mellan mina ovanligt korta ben..så om det är nån som läser detta som tror på mig, snälla säg det till mig!!! Men säg även till om ni tycker att jag är naiv o det också..jag behöver höra andras åsikter!!
Puss så länge..lyssnar på MSI, äter smörgås, dagdrömmer om Dom samt börjar lugna ner mig
porno-ography makes me go hyper
Vill vara i Scarborough nu!!! Inte om en vecka o nån dag...nu!! Men tyvärr funkar inte det...då jag fortfarande har mitt jobb o trevliga kompisar som kommer på besök =)
På tal om mitt jobb..fan vad jag kommer sakna familjen! Vill inte tänka på att jag snart ska lämna dem..visst har det varit lite svårt för mig..o ni har ju hört mig bitcha om jobbet..men när det kommer till kritan har de varit en bra familj....men att vara nära Dominic väger upp, plus mycket, jävligt mycket till. Känns så overkligt! kommer nog inte fatta förräns jag sitter på tåget, nej kommer nog inte fatta förräns jag har träffat honom igen, nej kommer inte fatta det förräns jag vaknar på morgonen dagen efter. Vart jag vaknar vet jag inte än...men oavsett vart kommer jag nog inte fatta det förräns jag vaknat, ätit frukost och riktigt vaknat till, eller nej..fan..jag vet inte när jag kommer inse att jag är där, med ingen riktig tidsgräns för en gångs skull. Jesus!!! jag åker dit! jag ska åka dit! jag har möjligheten att stanna där hur länge jag vill!! Vara nära Min Dominic, vara nära Min Mormor, vara nära Mitt hav!! gahh! att kunna vakna varje morgon o gå ner till beachen, bara sitta där (med risk att frysa arslet av sig) o titta på människor. Åh att promenera i Scarborough är det mest underbara som finns. o eftersom jag kommer behöva spara på allt jag kan så blir det mycket promenixer för mig..vilket är bra för mitt välmående också..måste bli lite vältränad!! särskilt eftersom han vill bli extra mycket vältränad måste jag väga upp det lite..skulle se konstigt ut (eller det gör det redan tycker jag :P) med en lång, muskulös, skitsnygg kille med sin korta, lite knubbiga flickvän..så jag måste!!!
Insåg nyss att jag måste ringa min moster nån gång i veckan för att säga när jag kommer o så...så jag inte kommer helt oanmäld..inte rätt--så jag måste ringa! jag måste också till banken för att sätta in pengar o byta adress, nån gång måste jag också börja packa..men eftersom jag inte riktigt har så mycket mer än jag kom hit med borde det gå snabbt..men packa måste jag! o städa rummet! o inte så mycket mer faktiskt, måste också ringa om det där jobbet imorrn!!! får inte glömma! börjar få lite panik o ångest nu!!! men *deep breaths* det kommer ordna sig! om man vill nåt tillräckligt mycket o också kämpar hårt för det så blir allt bra, det vet jag! är så glad just nu! o så längtansfull! men oj vad svårt det kommer bli att vara pank typ...inte köpa småsaker, som jag gjort alldeles för mycket av hela mitt liv..nu måste jag verkligen hålla hårt i pengapungen! måste överleva med allt vad det innebär! jag måste lära mig leva på minimum! suck! men jag måste för att ha chansen att få allt jag nånsin velat!!
måste iaf gå o lägga mig, för att börja jobba sista riktiga veckan..gaaaahh! ingen panik!!! s'all good!
Natt! o puss till alla som faktiskt läser den här skiten :P
På tal om mitt jobb..fan vad jag kommer sakna familjen! Vill inte tänka på att jag snart ska lämna dem..visst har det varit lite svårt för mig..o ni har ju hört mig bitcha om jobbet..men när det kommer till kritan har de varit en bra familj....men att vara nära Dominic väger upp, plus mycket, jävligt mycket till. Känns så overkligt! kommer nog inte fatta förräns jag sitter på tåget, nej kommer nog inte fatta förräns jag har träffat honom igen, nej kommer inte fatta det förräns jag vaknar på morgonen dagen efter. Vart jag vaknar vet jag inte än...men oavsett vart kommer jag nog inte fatta det förräns jag vaknat, ätit frukost och riktigt vaknat till, eller nej..fan..jag vet inte när jag kommer inse att jag är där, med ingen riktig tidsgräns för en gångs skull. Jesus!!! jag åker dit! jag ska åka dit! jag har möjligheten att stanna där hur länge jag vill!! Vara nära Min Dominic, vara nära Min Mormor, vara nära Mitt hav!! gahh! att kunna vakna varje morgon o gå ner till beachen, bara sitta där (med risk att frysa arslet av sig) o titta på människor. Åh att promenera i Scarborough är det mest underbara som finns. o eftersom jag kommer behöva spara på allt jag kan så blir det mycket promenixer för mig..vilket är bra för mitt välmående också..måste bli lite vältränad!! särskilt eftersom han vill bli extra mycket vältränad måste jag väga upp det lite..skulle se konstigt ut (eller det gör det redan tycker jag :P) med en lång, muskulös, skitsnygg kille med sin korta, lite knubbiga flickvän..så jag måste!!!
Insåg nyss att jag måste ringa min moster nån gång i veckan för att säga när jag kommer o så...så jag inte kommer helt oanmäld..inte rätt--så jag måste ringa! jag måste också till banken för att sätta in pengar o byta adress, nån gång måste jag också börja packa..men eftersom jag inte riktigt har så mycket mer än jag kom hit med borde det gå snabbt..men packa måste jag! o städa rummet! o inte så mycket mer faktiskt, måste också ringa om det där jobbet imorrn!!! får inte glömma! börjar få lite panik o ångest nu!!! men *deep breaths* det kommer ordna sig! om man vill nåt tillräckligt mycket o också kämpar hårt för det så blir allt bra, det vet jag! är så glad just nu! o så längtansfull! men oj vad svårt det kommer bli att vara pank typ...inte köpa småsaker, som jag gjort alldeles för mycket av hela mitt liv..nu måste jag verkligen hålla hårt i pengapungen! måste överleva med allt vad det innebär! jag måste lära mig leva på minimum! suck! men jag måste för att ha chansen att få allt jag nånsin velat!!
måste iaf gå o lägga mig, för att börja jobba sista riktiga veckan..gaaaahh! ingen panik!!! s'all good!
Natt! o puss till alla som faktiskt läser den här skiten :P
Du är ondskan själv, och sådana som du måste förgöras
Vaknade upp, efter en sömnlös natt. gick o la mig runt 10, vaknade 12:00 f´ör att jag inte längre kan sova om jag inte vet att Dom är hemma o inte ligger med brutna ben nånstans, hade inte fått nåt sms dock..försökte somna..funkade lite..så vaknade jag 1:30 av sms, han var hemma. Så då tänkte jag "ja..nu kan jag sova"..oj oj oj så fel jag hade...småslumrade, vaknade 4, småslumrade igen o vaknade 6, småslumrade o vaknade nyss, men konstigt nog känner jag mig inte trött (inget mer är normalt iaf)
Min första tanke när jag vaknade var att jag har en arbetsvecka kvar, plus några dagar, sen har jag inget jobb o inget säkert..men åker till Scarborough, är nära min älskade Dominic, min kära mormor o mitt hus som jag ska köpa såfort jag blir vansinnigt rik! Det 'r helt sjukt hur lite tid som är kvar, undrar om veckan kommer gå sakta bara för att jag längtar ännu mer än vanligt för helg, eller om det kommer gå vansinnigt fort för att jag har lite ångest? Only time will tell antar jag.
Insåg nyss en sak, att beroende på vart jag hamnar, alltså vart jag kommer bo när jag väl är där, kommer jag typ inte vara inne på internet lika mycket, kommer inte kunna uppdatera min blogg lika mycket som vanligt, o kommer inte kunna prata med er lika mycket heller..hmmm :(..i början får jag väl gå till stora bibblo o låna dator där, men sen, förhoppningsvis, hamnar jag där det jag kan sno bredband o hålla er uppdaterade, o så att ni inte glömmer bort lilla mig, fast..utan att vara för självsäker o så...så har jag nog lämnat ett ganska stort avtryck hos de flesta som läser det, eller jag hoppas iaf det =)
Planen för dagen är prmenad! långpromenad till Altrincham där jag ska avnjuta kaffe hos Costas, gud vad jag kommer sakna det stället! har varit där nästan varje helg i flera månader,,undrar om de känner igen mig..eller om jag är en osynlig liten jävel..jaja..inget att fundera över..snart är jag i Scarborough! o dricker kaffe där istället (fast jag tvivlar att det kommer bli lika ofta då jag inte kommer ha råd med lyxigheter som kaffe) O sen gå runt o titta lite i affärer o på människor, då detta verkligen blir sista gången jag ser dem, kanske inte för evigt..men på väldigt länge..o jag vill dit o tacka för allt. o helt enkelt säga hejdå till ett ställe som gett mig mycket lycka o minnen.
Right...tvätta bort pandaögon (fan att jag inte tvättade bort sminket igår!), klä mig, sminka mig, borsta håret, äta frulle, sen beger jag mig iväg, med nyladdad mp3..så ingen risk att jag blir utan little jimmy urine..mums!!
PUSS!
Jag vill också tacka....
min älskade, kära Maci.
Jag kan inte, med endast ord, beskriva hur mycket du betyder för mig, men det är mycket, mer än mycket!
Tack att du stod ut med mig i 2 år, med alla mina dåliga val, extremt dåliga val, min fucked up humor, mina konstiga skrattanfall, mina perioder då jag kanske inte mådde på topp
För att avsluta...jag älskar dig mer än ord kan beskriva! o kan bara hoppas att jag kan återgälda dig nån gång.
Ps. Jag har varit en mycket lycklig slav! <3
